Konsekvenslöst

Jag har världens bästa pappa! Idag har jag lyckats med allt från att glömma nycklar så att vi har fått vända, peka åt fel håll när vi är ute på vägen och hata TVn. Han har ändå med gott humör vänt om, byggt ihop bord och burit min säng. Han är en tålmodig man, min pappa.

Pappa åkte vid ett idag. Det känns lite ensamt, men snart får jag sällskap av Linn som ska hjälpa mig att packa upp köket, vilket jag också sitter i nu då det är det enda rummet med lampa (tillsammans med badrummet, men där är det inte så mysigt att hänga).

Det är kaos i min lägenhet. Det står kartonger och väskor och svarta sopsäckar och Gud-vet-vad överallt. Målet är att bli klar imorgon med allt utom soff- och bokhylledelen som får vänta tills soffan kommer på onsdag.

Nu väntar tallrikarna och glasen och det...