Konsekvenslöst

Jag:
Svara inte då :(

 

Nej, men tänk inte på mig. Här ligger jag med monster under sängen, zombies knackandes på dörren och vildvittror utanför fönstret. Jag försöker bara få lite lugnande kontakt med min pojkvän, men han har tydligen bättre saker för sig än att lugna mig inför monster-zombie-vildvittrordöden. För all del, tänk inte på mig.

God natt då.

 

Skägget:
Förlåt älskling! Telefonen har legat på laddning.

Det är lugnt, monstrena är inte på riktigt :)

Saknar dig! Men imon (sydsvenskars envisa stavfel av imorn, bloggares anm) ses vi igen :D

Sov gott! Puss!

 

Skyll på det. Säg bara som det är, du har tröttnat och hittat en liten trolltant i de småländska skogarna. Ni ska nu gifta er och skaffa små trollungar så att ni kan sjunga "när trollmor lagt sina elva små troll" tills öronen blöder.

Ljug inte, det är inte juste.

 

Okej, du kom på mig :(

Första gången jag försöker ljuga för dig och du ser rakt igenom det :( att du till och med såg att det var en liten trolltant var skickligt ;)

Du förtjänar det bästa!

 

Jag gör ju det, men ändå får jag nöja mig med en muterad blandning av ett monster, en zombie och en vildvittra (de hade trekant och deras avkomma blev en blandning, den kallas för zmonsvittra). Livet är så jäkla orättvist!