Lördagskvällen
Jag tappade telefonen i golvet igår när jag skulle ta ut den ur fodralet. I ett och ett halv år har jag kunnat skryta med att ha tappat telefonen i golvet med jämna mellanrum utan att något hänt... Igår tog min skrytperiod slut.
Du vet när det under en kort period har hänt massa saker som har negativ effekt på måendet, men man har lyckats trycka undan det och vara ganska glad ändå, så händer något litet, egentligen betydelselöst, som att ens telefon ramlar i golvet, men det känns som att hela världen liksom rasar samman? Så reagerade jag igår.
Efter en ilsken fosterställningstimme i soffan bredvid Kim och Paulina, ett samtal med mamma och några tårar i smyg kände jag att det inte var värt att vara vaken längre och gick demonstrativt och stökade till sängen innan jag surt mötte upp John Blund.
Nu ligger han bredvid mig och skrattar hånfullt varje gång ett sms kommer och jag får trixa mig igenom alla bokstäver för att se vad som står, samtidigt som jag försöker få lite pluggro i mitt hus som idag låter som en byggarbetsplats...Puss och kram,
Fröken Negativ
Kommentarer
Trackback
