It's been written in the scars on our hearts


Gött och ogött i ett och samma inlägg

Jag kom hem från gymmet för en timme sedan och har fortfarande efterkänningar i magen. Det är bra träning, kompis!
 
Träningsendorfinerna gick dock abrupt in i en osynlig vägg när jag öppnade mailen för att mötas av ännu fler du-kan-tyvärr-inte-få-praktisera-hos-oss-i-vår-mail. Lite som en kalldusch i framtidsångestvatten.

En sådan där egenskap

Jag har suttit och öppnat spam-mail i över en timme nu. Riktigt dum sysselsättning.
 
Jag känner mig alltid lite urladdad efter en bra handledning/föreläsning/möte. Jag blir oftast så exhalterad av sådant, jag får så många idéer och så mycket inspiration att jag inte vet var jag ska börja. Istället gör jag något helt meningslöst och extremt antiproduktivt.
 
Sån är jag.

Istappar till fingrar och små endorfindjur i kroppen

Imorse fick jag en kvinnlig klädångestattack och visste inte vad jag skulle sätta på mig, så jag satte på min träningskläder och fleecetröja, som jag struttat runt i sedan klockan nio imorse. Fashion!
 
Nu hänger jag på högskolans kallaste våning, Humanisternas våning, där isolering är hittepå och element bara är en prydnad. Med iskalla händer håller jag fast vid de endorfiner som min handlening utlöste; jag hade då aldrig trott att jag skulle bli exhalterad igen över att skriva en uppsats.
 
 
Så här kände jag innan jag träffade min handledare första gången:
 
Sen gjorde min handledare så här (ska föreställa en spänning av hela kroppen av glädje) och nu känns allt bättre:

Allt som underlättar är välkommet

Ljudböcker, Guds gåva till litteraturvetaren som under sina litteraturstudier försöker upprätthålla något slags liv vid sidan av studierna.
 
Att skriva c-uppsats innebär att läsa en och samma bok om och om och om igen, när man gjort det läser man den ännu en gång innan man ger sig på böcker om boken och om ämnet boken behandlar, efter det läser man den primära boken ett par gånger till.
 
Så med den där gudagåvan till förfogande kan man faktiskt både träna, handla mat, spela the Sims och blogga samtidigt som man pluggar.
 

Drömtydare, någon?

Jag drömde att jag och Leo höll på att korrigera en trafikskylt på en landsväg parallell med en stor väg när polisen kom och sa att vi i och med detta förlorat körkortet. Jag blev hysterisk och arg över att jag inte ens hann ha körkortet i ett år och Leo började gråta. Sen visade det sig att polisen skulle åka in i fängelset så då släppte han oss. Sen åkte vi hem till hans familj i Grekland där vi åt matlådor i underslafen i en sunkig våningssäng och tittade på en 14'' tjockTV. Sen ville jag gå på promenad, men Leo var för utmattad efter dagens trafikskyltshändelse, men följde med ändå, för att vara snäll.
 
Snipp snapp snut så var drömmen slut.

En fredag och en lördag

I fredags skulle vi göra Halmstad. Så lagom till klockan tolv när det var dags att röra sig in mot stan fick jag en magkatarrattack och fick gå åt andra hållet och hälsa på John Blund istället.
Gårdagen var ingen produktiv dag, jag spelade the Sims hela dagen, sen gick vi iväg och åt pizza innan det var dags för mig att krossa Skägget och Kim i Settlers.
 

Settlers

Det är en sån dag idag


Långtisdag

Sjukt lång dag igår, som började klockan 7.30 på gymmet och slutade 23.00 på ett möte. De två sista timmarna fick oss att ifrågasätta mognaden på oss själva och vår omgivning när vi skickade otaliga sms med fula ord till Kim och skrattade så att vi fick ont i magen. Det var nivån på min och Emmelines humor igår efter fem timmar på ett och samma möte.
 
Jag och Emmeline
 
Å andra sidan ska jag inte klaga, jag fick avsluta en lång dag med att skratta mig fördärvad tillsammans med en vän, om än på grund av övertrötthet, men fortfarande skratt. Och blev hemma mött av en sambo som tänt ljus, köpt en present och gjort i ordning en sallad till mig.

Min lillebror

 

Pengaångest 180hp

Ännu en sömnlös natt.
Nu sticker jag till gymmet.
 
Köss

Någon sa till mig att man inte kan bry sig för mycket

Jag är en sucker för engagemang. Jag har arbetat idellt sedan unga år, mitt hjärta har funnits i allt från organisationen Friends och IFK Stockholms simförening till volontärarbete i Brasilien och högskolestudenters fritidsaktiviteter. Jag engagerar mig i så mycket jag kan och känner värme i hjärtat när jag ser andra engagera sig. Stort som litet, viktigt som för nöjes skull, engagemang är vad som får vårt samhälle att gå framåt. Och jag hoppas att jag under hela mitt liv kommer att kunna engagera mig i sådant som tänder en låga i mig.
 
Med detta sagt tänker jag uppmuntra dig till att äta för en god sak:
 
 

En annan sorts lördag

Hemma hos Emmeline. Efter att ha tittat på Så mycket bättre gick jag och Kim till affären för att köpa julmust, grönsaker och dipp, sen spelade vi brädspel fram till klockan två på natten.
 
Studentlivet består inte enbart av alkohol och bullshit.

Har du hört talas om pro-ana? Googla det!


16 november - konsten att göra ett minnesvärt första intryck.

Det var en onsdag i november och solen hade sedan länge lämnat kvällen åt mörkret. Jag stod i fönstret och tittade på människorna som gick förbi med en systembolagetkasse i handen och förväntan i blicken, sådant man gör inför en natt i den lyckliga dimman. Jag hade bara en svart kjol och en vit bandeau på mig. Karro och jag höll på att avsluta en telefondate och det fantastiska nattlivet låg framför mig.
 
Då såg jag de två vänner jag väntade på komma gående och med sig hade de en kille jag aldrig träffat tidigare. Min ena vän såg mig i fönstret, han pekade, alla tre tittade och flinade högt åt att jag mer eller mindre stod i underkläder. Jag slet på mig en skjorta, knäppte två knappar fel och sprang ner för att öppna porten åt dem.
 
Det var där och då jag blev introducerad för mitt fantastiska skägg. Det är ett år sedan idag, det är ett underbart år sedan idag.

Hö hö hö

 

Träning som träning(?)

Trots träningsvärk i hela kroppen och en tröttmössa på huvudet pallrade jag mig i träningskläderna och ut genom porten för att gå till gymmet.
 
Sen kom jag och Skägget på att vi inte alls var sugna på att gymma, gick tillbaka hem, bytte skor och gick ut på en PW med Kim och Emmeline istället.

Jag väljer att vara glad!

 

Fedt produktiv! Fedt pepp!

Det finns inget bättre sätt att börja dagen på än med ett möte som är både givande och inspirerande plus att man känner att man har stöd för sina åsikter när man kommer därifrån.
 
Efter en snabbis på biblioteket är jag redo för att kasta mig ner i böckerna igen, med paus för förberedelse inför informationsmötet om Kårtidningen jag ska hålla imorgon. På kvällens schema står CXWORX-pass och cardio-träning följt att ett glas rött på nationspuben i huset bredvid.

Jag fortsätter med mina roliga sms

Jag: Vad äter en matematiker?
Glenn: Pie
Jag: Nej, PI-ttipanna
Glenn: Pilgrimsmusslor

I hate you. We break up. You call me. I love you.

Bockar av. Skickat in tre texter, ätit frukostmackor med flytande margarin på (don't try this at home), skrivit en text, planerat dagen, städat (typ) och ska strax bege mig till skolan.
 
Ibland kan jag det där med effektivitet.

Sms

Jag: Är du hemma?
Glenn: Ja :)
Jag: Titta ut genom fönstret!
Glenn: Vart?
Jag: Ser du mig?
Glenn: Näe..
Jag: Yes! Min nya osynlighetsmantel funkar!

Något ska man vara bra på

Efter en helg i bushen, också känt som Ljungby, med massa människor som är inkapabla till att uttala bokstaven R är jag åter tillbaka i Halmstad (som framstår som en relativt stor stad i jämförelse). Dagen har varit galet produktiv och jag har lyckats producera tre texter till Lokaltidningen, revidera en hemtenta samt förbereda för nästa artikel. Och som grädden på moset har jag lyckats avverka ett möte med Kårstyrelsen och har nu kvällen fri till filmmys med mina kära vänner.
 
Jag är jävel på vardag!

Kapade av håret igår!

 

Med blandade känslor flyger det nattsvarta landskapet förbi, tidigt en morgon i november

Sekunden jag säger hej då till min familj för att åka hem till Halmstad fylls jag av en nästan smärtsam saknad, plötsligt och obarmhärtigt slår den till. Och en impuls att hoppa av skolan och stanna kvar i huvudstaden för alltid kliver fram som ett spöke i huvudet.
 
Jag sätter mig på tåget, tittar ut genom fönstret och det hugger till i bröstet av att se Stockholm försvinna framför mina ögon. Denna vackra stad där alla jag älskat genom min barndom bor, där min familjs värme och kärlek bor.
 
Så saktar tåget in på Göteborgs centralstation, jag kliver på nästa tåg som ska ta mig den sista biten hem. Plötsligt tar en otålighet över kroppen, sätena förvandlas till nålar och jag längtar. Längtar efter det som varit mitt hem i två och ett halvt år, längtar efter min sambo, längtar efter mina vänner och efter det liv jag byggt upp där.
 
Och så där är det, varje gång.
 
Man kan inte få allt, men man kan glädja sig åt att alltet finns. Man kan glädja sig åt att det finns två städer som man kan kalla för sitt hem, två städer där man älskar och där man är älskad.

Helg och måndag

I lördags var jag ute med mina tjejer.
Igår träffade jag Anni.
Igår åt jag brunch med pappa och Leo.
Igår var jag och pappa på bio och såg Palme (se den!).
Idag ska jag försöka få klart min hemtenta.
Idag ska jag köra ut till farmors bil till henne.
Idag ska jag träffa mamma för en fika.
Idag kommer min man upp till huvudstaden, men inte för att umgås med sin superba kvinna.

Våra vänner säger att det är tur att vi redan är tillsammans, annars hade jag förmodligen skrämt bort Skägget... Jag förstår inte vad de menar...

SMS-konversation i onsdags kväll.
 
Jag: Hej :)
 
Jag: Åh, du svarar inte ens :(
 
Jag: Erkänn! Du är egentligen inte alls hos Jocke, du är hos din älskarinna och ni idkar i detta nu älskog för att producera små blonda barn som ni planerar att använda i forskning. Ni kommer att ge dem massa betakaroten för att se hur många som krävs för att få en vit unge mörk. ERKÄNN!
 
Jag: Det är förbjudet att använda barn i medicinsk forskning!!!
 
Jag: Man ska inte jiddra med hudfärger, kolla bara på Michael Jackson!!!
 
Jag: Låt barnen gå fria!!!
 
Jag: Var inte otrogen mot din flickvän!!!
 
Jag: Leave Britney alone!!!
 
Skägget: Haha, du är sötast i hela världen :) Vi går ner till Smålands nu, kommer du?
 
Jag: Det kallas barnplågeri!!!
 
Jag: Släpp sargen!!!
 
Jag: Vänd på hockeyhjälmen och kom in i matchen!!!
 
Jag: Du är ondska i dess renaste form!!
 
Jag: Jag kommer om en stund. Puss

Måste köpa godisbjörnar imorgon!

 

Jag kom upp till Stockholm igår kväll

Nu ska jag plugga tills det sprutar bokstäver ur öronen på mig!

RSS 2.0