Pepp! Pepp! Pepp!
Lämnade precis in min sista hemtenta. Nu är det bara ett seminarium kvar sedan väntar examen på onsdag.
Hela campus strålar, häromdagen blev stora delar av samhällssektionen klara, idag tar ekonomerna examen och imorgon skålar ingenjörerna in slutet. Det är så mycket glädje i luften och en sådan starkt lysande sol att det är svårt att låta bli att le.
Om 31 minuter börjar firandet av den sista tentan med fredagsspinning. Goaste passet på hela veckan!
Dubbelpasstorsdag
Imorse var jag klädd i kleinblått när jag halvt sovande stapplade in på Idrottscentrum klockan 06.45. Eftermiddagen går mer åt barbiehållet...
Jag när jag spanar in mina guns.
Jag när jag demonstrerar hur det ser ut när jag springer och imiterar en hund med tungan samtidigt. Simultankapacitet var ordet.Jag har inte bara tränat och fotat mig själv klädd i rosa. Jag har också klarat av mitt näst sista seminarium och skrivit en bra bit på min hemtenta. Skulle man öppna min skalle nu skulle man se ett enda trassel av kulturtermer och litteraturuttryck. Därför väljer jag att vila tills eftermiddagspasset är avverkat. Sen får tentan underhålla mig resten av kvällen. KUL! Eller något.
Känslan när man har så mycket ludd i huvudet att jag lika gärna skulle kunna ta examen utan att reagera
Vad hände med att jag inte ens reflekterade över att jag hade min sista föreläsning inom programmet igår?
Annars avverkade jag mitt sista KS-möte igår också, det gjorde mig glad.
Bara 10'000 saker kvar så kanske jag kan ta examen med en lugnliknande känsla nästa onsdag.
But whatever you wear, always dress to kill!
Smygpepp: längtar till fredag!
På fredagar klockan 12.00 går lunchspinningen av stapeln. Det är ett 45 minuter långt pass med 90% svensk musik. Få saker får mig att må bättre i vardagen än stenhård träning och sing-along-vänlig musik. Där får instruktören sig ett gott skratt när jag på cykeln (sjävklart längst fram) skrålar med till Ooa hela nattensamtidigt som jag badar i svett och försöker klämma in ett och annat andetag. Och att det avslutas med nedanstående låt gör en ju inte mindre taggade för den då stundande helgen.
Safeade ändå med enbart gröna grönsaker och ost till lunch, men det hade jag uppenbarligen inget för
Satte på mig mina vita jeans efter träningen. Gick till skolan, hade föreläsning, hängde på Idrottscentrum en stund och åt sedan lunch i solen med Kim och Paulina. När jag kom hem för att tvätta spanade jag in min stjärt och mina lår i spegeln och såg att jag lyckats skapa looken brottningsmatch-med-livet. Slutsats: man ska inte ha vita byxor på sig.
Peppar inte den här veckan. Alls!
Det är en sådan måndag idag
Om denna vecka hade varit en människa hade jag bett den ta sig i brasan när jag vaknade imorse. Och varken 75min-träningen eller den hemgjorde smoothien gjorde det bättre.
Tänkte ta mig bort till högskolecafet och kasta hett kaffe på studenter nu, innan jag går till Kåren och jobbar med mina texter till tidningen.
Instagram tycker också att jag var snygg igår
Examensfest igår. Jag var kick ass-snygg och kände för att byta lag när jag såg mig själv i spegeln. Det är sant, med min svarta, långa, tighta klänning, mitt fina halsband och mina nätta bruna skor var det en riktig snyggdag igår. Det var egentigen bara det jag ville säga. Visst hade jag jättetrevligt och blev nostalgisk när bildspelet med bilder från de gångna tre åren spelades, men det viktigaste med kvällen var ändå att jag var sjukt snygg. Kul för mig.
Livet och dess svängar
Livet är sannerligen som en berg-och-dalbana. Ena stunden äter man frukost i solen med sina vänner och andra sitter man i soffan med tårar på kinderna.
Trots att jag den gångna veckan fått ta del av den delen av livet som är oundviklig och trots att mina mungipor inte jobbat sig upp lika mycket som vanligt så måste jag säga att mina sju dagar i Stockholm gett mig gott också.
Det har varit sju dagar av varm och ovillkorlig kärlek. Från alla håll och kanter har den strålat under det tak som jag tillbringat min vecka. Tiden må inte haft någon betydelse, onsdagen kunde lika gärna varit lördag och klockan nio på morgonen kunde lika gärna varit elva på kvällen, men närvaron har varit konstant.
Och även om det gör ont i hjärtat ibland så behöver det inte betyda att man inte känner kärleken också.
Jag tror att man alltid ger människor allt man har
Det här med att folk klagar på att man inte släpper in dem på livet och att man inte ger dem allt man har. Jag tror att man alltid ger en människa allt man har, allt man har utifrån de förutsättningar den personen ger en. Allt utifrån hur mycket du förmår dig att lita på personen. Sen att man kan ha problem med att lita på människor och därför inte ger dem så mycket är en annan sak.
Förstår du vad jag menar? Låter det ens lite vettigt?
Jag visste knappt att man fick ha sådana här bra dagar
Åt frukost i solen med Paulina, Kim och Mange imorse. Nybakade frallor, jordgubbar och nybryggt kaffe. Efter frukosten cyklade jag och Paulina till gymmet för ett riktigt bra spinningpass och sedan dess har vi legat i solen och druckit hemgjord smoothie.
Ikväll ska vi på AW och fram tills dess har jag inget bättre för mig än att visa solen min uppskattning. Livet som student är hårt ibland.
Siffror och rynkade ögonbryn
De senaste åren har jag utvecklat en fascination för ekonomer. När de går förbi pekar jag och ropar "titta en ekonom!" med en röst som skulle få dig att tro att jag sett en vandrande delfin. Det är någon slags hatkärlek. Så fort någon erkänner sig som ekonom blir jag med ens omättligt intresserad av dennes liv, samtidigt som jag rynkar på ögonbrynen åt personens oklara kärlek till siffror.
Därför skulle man kunna se det som att jag är i sjunde himlen nu eftersom att SM i ekonomi hålls i Halmstad i år. Idag invaderades vår lilla stad med ekonomer i färgglada byxor och tighta skjortor. De är överallt och kommer att vara det ända till söndag. Lycka!
Nu ska jag duscha av mig svetten från styrketräningen och gräset från utomhusyogan och sedan gå ut för att titta på ekonomer en stund innan vi ska se Eurovision hos Mangan.
Med röd näsa och svidande armar
Tio sekunder i solen var allt som behövdes för mig att inse att kaffe med mjölk var helt fel val av fika. När man sitter i lä idag får man en förståelse för hur grisar känner när de sitter på grillspett över en öppen eld.
Nu har jag precis tryckt i mig ett mellanmål innehållande allt från kostcirkeln: en halv proteinbar och en Powerking. Tokredo för tvåtimmarspasset som väntar på gymmet.
Tjipp!
Jag är så besviken på livet att det gör ont i hjärtat!
Min sista månad på högskolan skulle ju inte regna bort!
Vem behöver mer än två timmars sömn?
När klockan slagit 11.00 hade jag redan hunnit med ett helt dagsverke. Spinningpass, corepass, seminarium, skriva klart och skicka in artiklarna, boka in två möten nästa vecka, sluta-regna-dans och tre koppar kaffe. BAAM!
Nu ska jag tvätta och städa, kanske plugga lite och sist iväg på ett lite för långt möte. Jag är så jäkla produktiv!
Idag har jag också lärt mig att efter en natt då man bara fått två timmars sömn ska man inte ha med sina ögon på bild.
Förresten har jag namnsdag idag. Grattis till mig!
Helt vettiga inför-sommaren-prioriteringar
Egentligen älskar jag måndagar, det är den perfekta dagen. Jag ser måndagar som en chans till att ordna upp, ta tag och börja på nytt. Det är ju redan första dagen på veckan, så varför inte dra det ett steg längre och markera den som första dagen på resten av ditt liv?! Asalöjligt, jag vet, men så är det.
Dock har jag på senaste tiden börjat logga ut. Jag har 22 dagar kvar på högskolan och dessa 22 dagar tycker inte min hjärna borde ägnas åt måsten och sånt. Och eftersom att jag är allt eller inget drar jag det lite för långt, vilket resluterat i att det enda jag har kontroll över nuförtiden är min träning. Resten går lite som det går och tas lite eftersom att det kastas på mig. Men än så länge fungerar det ju uppenbarligen, så varför tänka om?
Fakta
Kan nu konstatera att tanken på spöken och troll inte försvinner av att se en skräckfilm på bio. Om jag sov med lampan tänd? Jag sov med tre lampor tända och glad schlagermusik på.
Produktivitet och spöktroll
Jag har nu varit hemma i en vecka. En vecka där jag hunnit med allt från att påbörja min sista kursen för den här utbildningen och gå tillbaka till mina vanliga träningsrutiner, till att noja över den stundande flytten och byta profilbild på Facebook.
Någon som jag dock inte hunnit med är att gå upp med min resväska på vinden. Vinden är för mig en ångestframkallande plats och jag vågar sällan gå upp ensam, vilket har blivit ett problem sedan jag blev ensamstående i hushållet igen.
Anledning? Jag tror på spöken och troll. Jag tror på riktigt att när jag går där i gången mellan alla förråd att jag det plötsligt ska slänga sig någon mot gallret inne i förrådet och skrika besinningslöst. Spöke eller troll. Jag skämtar inte. Detta inbillar jag mig varje gång jag kliver in genom vindsdörren.
Därför har jag alltid musik i öronen på högsta volym, springer mellan mitt förråd och dörren, samt tittar aldrig in i andra förråd. Något jag inte samlat mod till att göra än, så väskan får stå och ta upp plats i hallen några dagar till.
Min nya profilbild på Facebook.Den viktigaste listan som bloggvärlden någonsin skådat
Vad gjorde du för 15 minuter sedan?
Gick ut och slängde en yoghurt som gick ut i mitten av mars.
Hur många kuddar sover du med?
Fem kuddar och en nalle. Jäkligt viktigt att ha minst en nalle i sängen, annars är det ingen riktig säng.
Var var det senaste någon sa till dig?
"Vill du ha kvitto?"
När tränade du senast?
För tre timmar sedan.
För tre timmar sedan.
Vad har du druckit idag?
Vatten, grönt te och mjölk.
Vatten, grönt te och mjölk.
Vad var det senaste du köpte?
Frukt, mjölk och yoghurt.
Frukt, mjölk och yoghurt.
Vad är du på för humör just nu?
Irriterad. Emmeline sa att A thousand years skulle vara med i det senaste Glee-avsnittet. Jag satt som på nålar i 40 minuter och så kom den aldrig. Man borde kasta sand på lögnare!
Irriterad. Emmeline sa att A thousand years skulle vara med i det senaste Glee-avsnittet. Jag satt som på nålar i 40 minuter och så kom den aldrig. Man borde kasta sand på lögnare!
Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Jag tror på hat vid första ögonkastet.
Jag tror på hat vid första ögonkastet.
Vad står det i ditt senaste sms?
"Själspya..."
Vad har du för kläder på dig just nu?
Chockrosa träningsshorts, vitt linne och grårutiga dunsockor. Folk går förbi mitt fönster och skriker "SEXY MF!" hela tiden. Sjukt störigt!
Man kan inte vara bra på allt
Att smita från en föreläsning med 13 studenter är inte det lättaste. En kvart kvar av föreläsningen och jag måste gå för att hinna till dagens andra att-göra, tar mina saker och går tyst mot dörren, med tanken att alla kommer ändå se att jag går, men jag kan ju göra det utan att störa i alla fall.
Man inser att man har misslyckats när föreläsaren avbryter föreläsningen för att fråga om man kommer på nästa föreläsning och när man råkar släcka lampan med sin väska på väg ut genom dörren.
Bli avundsjuk!
Det är klart att jag blev på bättre humör och efter en halv flaska vin på Lilla torg gick jag hem och somnade gott bland alla mina täcken och kuddar.
Idag verkar inte bli en sämre dag. Om 30 minuter ska jag på en helkroppsmassage. I eftermiddag väntar en längre PW och ikväll ska jag äta sushi med Max.
Först ska jag bara äta upp mina färska jordgubbar och dricka upp min hallon-persika-äpple-smoothie.
Hur kan man få ha så här bra dagar?
It can only get better
Vi har haft presentationer av praktikrapporterna hela förmiddagen. Efter det smällde jag i mig 400 gram jordgubbar och fastnade i soffan. Det regnar och blåser och all livsglädje som solen gav igår är borta idag.
Egentligen vill jag krypa ner under täcket och låta dagen gå, men icke. Fyra börjar ett 1,5h långt träningspass och sen ska jag äta middag med Paulina och Mangan. Och om vädret tillåter kanske det blir ett glas vin på Lilla torg. Om inte den eftermiddagen och kvällen höjer mitt humör vet jag inte vad.
Jag har ju haft sämre tisdagar!
Efter spinningen och core-passet imorse var det föreläsning hela långa förmiddagen. Efter det blev det bara bättre. Lunch på uteservering och fika i Picassoparken med Mangan. Häng på en filt i solen med Paulina med halvnakna män på vollebollplanen bradvid. Och en kvällspromenad. Nu ska jag ta en dusch och dra i mig kvällsmellanmålet till lite Gossip Girl.
Mangan
Paulina
FYI
Det var mycket rosa på förra bilden du... Så nu målar jag om naglarna i vitt. Om du undrade.
19°C och sol är vad Halmstad bjuder på idag
Det är ju typiskt att en jäkla förkylning ska hålla mig från att njuta av våren. Dessutom har jag hört att våren ska lägga sig under veckan och bli till regn istället, gissar att jag är frisk lagom tills dess...
Och som att det inte räckte med lidande, nej, mitt under dagen chockas jag av att jag ska lämna in en rapport om praktiken IMORGON! Sådana slag i magen får man tydligen när man inte kolla mailen på tre dagar... Tur att jag är snabb som en raket på att skriva.
Tröstar mig med en kiwi-äpple-jordgubbssmoothie
Sista månaden på högskolan - make it count!
Entrade i lägenheten strax innan fyra igår, dumpade väskorna, gick ner till lokalen på hörnet, hämtade Mange och åkte till affären. Sen hade jag en timme på mig att duscha och äta innan det var dags att göra det som gjorde att jag promt skulle åka ner igår istället för idag, roa mig.
Halv sju imorse landade jag i sängen. Glad över att den lilla staden inte glömt bort hur man levererar bara för att jag varit frånvarande i sex veckor.
Idag har jag städat, handlat och organiserat den kommande månaden, det är ändå min sista på högskolan och jag planerar att njuta av den till fullo.
Hej då Stockholm, vi ses igen om två månader!
Och vad passar inte bättre än att återanvända en bild från mitt gamla flickrum. På den tiden det begav sig.
Det blir ju inte lättare
Man kan tycka att jag borde vilja löpa hem till min lilla etta efter sex veckor i föräldrahemmet. Visst tar det emot att gå tillbaka på rötterna i den aspekten och visst kan jag störa mig på att ingen anpassar sig efter mina rutiner. Men jag ska inte heller sticka under stol med att det är ganska trevligt att få maten lagad och bli bjuden på lunch och fika ute på stan med jämna mellanrum. Och de där vännerna som stått vid min sida i så många år nu, de finns ju faktiskt här.
Trots att jag vet att Stockholm väntar på mig, att det står kvar precis som jag lämnat det, kanske en aning förändring i grönska, men det är alltid mitt Stockholm, oavsett var jag i världen tar vägen och oavsett hur länge jag är borta gör det förbannat ont i hjärtat varje gång jag lämnat stan. Varje gång.
Mer depp än pepp
Kakan var uppskattad imorse. Jag la på två skivade kiwis för att göra den lite roligare, tror att det var det som gjorde att det gick hem!
Jag har precis skickat in min sista text till chefen. Nu sitter jag och väntar på att micron ska laga lunch till mig, efter det har jag ett möte och sedan är min Lidingöera över. Det känns lite vemodigt, att behöva sluta med Lidingö-i:n och inte komma undan med röda jeans i kombination med en ljusblå skjorta.
För att vara lite seriös tycker jag det ska bli riktigt tråkigt att lämna ön. Men vem vet, det kanske är här jag kommer att regera när jag i framtiden blir president.
Gissar att mina chefer från fabriken svimmar av förskräckelse när de ser hur jag väljer att definiera "att baka"... Förlåt!
Min kusin slutade sin praktik samtidigt som jag börjde min. När hennes sista dag var kommen la hon upp en bild på Instagram på morotskakan som hon bakat till de på hennes praktikplats. Imorgon är min sista dag på praktiken och jag kan ju inte vara sämre än hon som emigrerade till Norrland.
I sex veckor nu har jag gått runt med prestationsångest. Vad ska jag baka? Tänk om jag väljer kärleksmums och glömmer att ha i kakao igen (ja, det har hänt). Tänk om alla blir matförgiftade och ligger och kräks hela helgen efter att de ätit min kaka. Det har inte varit lätt att vara jag ska jag tala om för dig.
Så idag, på affären, när jag äntligen bestämt mig för att baka blåbärspaj, lagom imponerande och ingen kakao att glömma bort, råkade jag titta på hyllan över mjölet...
Jag är ett geni!Just my luck
Imorgon är det sista dagen på praktiken och mammas 50årsfest, på lördag åker jag ner till Halmstad igen och på kvällen är det festen vi taggat för sedan februari och självklart pockar mina bihålor på uppmärksamhet för att tala om att snart kommer förkylningen från helvetet.
Hörde jag abnorma doser med C-vitamin och jättemycket vätska?
