Livet och dess svängar
Livet är sannerligen som en berg-och-dalbana. Ena stunden äter man frukost i solen med sina vänner och andra sitter man i soffan med tårar på kinderna.
Trots att jag den gångna veckan fått ta del av den delen av livet som är oundviklig och trots att mina mungipor inte jobbat sig upp lika mycket som vanligt så måste jag säga att mina sju dagar i Stockholm gett mig gott också.
Det har varit sju dagar av varm och ovillkorlig kärlek. Från alla håll och kanter har den strålat under det tak som jag tillbringat min vecka. Tiden må inte haft någon betydelse, onsdagen kunde lika gärna varit lördag och klockan nio på morgonen kunde lika gärna varit elva på kvällen, men närvaron har varit konstant.
Och även om det gör ont i hjärtat ibland så behöver det inte betyda att man inte känner kärleken också.
Det blir ju inte lättare
Man kan tycka att jag borde vilja löpa hem till min lilla etta efter sex veckor i föräldrahemmet. Visst tar det emot att gå tillbaka på rötterna i den aspekten och visst kan jag störa mig på att ingen anpassar sig efter mina rutiner. Men jag ska inte heller sticka under stol med att det är ganska trevligt att få maten lagad och bli bjuden på lunch och fika ute på stan med jämna mellanrum. Och de där vännerna som stått vid min sida i så många år nu, de finns ju faktiskt här.
Trots att jag vet att Stockholm väntar på mig, att det står kvar precis som jag lämnat det, kanske en aning förändring i grönska, men det är alltid mitt Stockholm, oavsett var jag i världen tar vägen och oavsett hur länge jag är borta gör det förbannat ont i hjärtat varje gång jag lämnat stan. Varje gång.
Mon day
Måndagar är ingenting dåligt!
16 november - konsten att göra ett minnesvärt första intryck.
Det var en onsdag i november och solen hade sedan länge lämnat kvällen åt mörkret. Jag stod i fönstret och tittade på människorna som gick förbi med en systembolagetkasse i handen och förväntan i blicken, sådant man gör inför en natt i den lyckliga dimman. Jag hade bara en svart kjol och en vit bandeau på mig. Karro och jag höll på att avsluta en telefondate och det fantastiska nattlivet låg framför mig.
Då såg jag de två vänner jag väntade på komma gående och med sig hade de en kille jag aldrig träffat tidigare. Min ena vän såg mig i fönstret, han pekade, alla tre tittade och flinade högt åt att jag mer eller mindre stod i underkläder. Jag slet på mig en skjorta, knäppte två knappar fel och sprang ner för att öppna porten åt dem.
Det var där och då jag blev introducerad för mitt fantastiska skägg. Det är ett år sedan idag, det är ett underbart år sedan idag.
Med blandade känslor flyger det nattsvarta landskapet förbi, tidigt en morgon i november
Sekunden jag säger hej då till min familj för att åka hem till Halmstad fylls jag av en nästan smärtsam saknad, plötsligt och obarmhärtigt slår den till. Och en impuls att hoppa av skolan och stanna kvar i huvudstaden för alltid kliver fram som ett spöke i huvudet.
Jag sätter mig på tåget, tittar ut genom fönstret och det hugger till i bröstet av att se Stockholm försvinna framför mina ögon. Denna vackra stad där alla jag älskat genom min barndom bor, där min familjs värme och kärlek bor.
Så saktar tåget in på Göteborgs centralstation, jag kliver på nästa tåg som ska ta mig den sista biten hem. Plötsligt tar en otålighet över kroppen, sätena förvandlas till nålar och jag längtar. Längtar efter det som varit mitt hem i två och ett halvt år, längtar efter min sambo, längtar efter mina vänner och efter det liv jag byggt upp där.
Och så där är det, varje gång.
Man kan inte få allt, men man kan glädja sig åt att alltet finns. Man kan glädja sig åt att det finns två städer som man kan kalla för sitt hem, två städer där man älskar och där man är älskad.
Text
De är som brinnande bilder, filmer som spelas upp när natten kommer, minnen som gör så ont att man känner faktisk fysisk smärta. Och hur mycket man än kämpar så försvinner de inte, de brinnande bilderna - hur roligt man än har det, så, när natten faller, gör minnena fortfarande ont. Tillslut erkänner man dem, minnena, som en del av sig själv, man lär sig att leva med smärtan och accepterar att man aldrig kommer att glömma.
Tills plötsligt en dag då man sitter i sin ensamhet och läser gamla texter som man har skrivit och blir påmind om den där smärtan som var så oumbärlig. Samtidigt kommer man på att den där smärtan faktiskt gick över, att man idag lever utan den. Och då kan man inte hjälpa att känna sorg över att saker och ting går över, att livet går över...
Folk gillar mitt energidryckesmissbruk mer än mitt kärleksliv
Lägger upp en bild på facebook med ett antal olika energidrycker med bildtexten "Uppsatsen ska in imorgon..." Den har snart fler like:s än när jag la upp den första bilden på mig och mitt skägg.
wordsandlyrics.tumblr
Mitt Stockholm
Stockholm du är min historia,
som en ängel med sin gloria.
Och jag älskar allt du gör med mig,
mitt Stockholm.
som en ängel med sin gloria.
Och jag älskar allt du gör med mig,
mitt Stockholm.
Saker som får mig att må bra:
Vackra ord.
Skor.
Att få pannkakor till frukost.
Halmstad!
Dagar på en gräsmatta i solen med mina fina vänner.
Att hitta en ny låt som jag sedan sätter på repeat.
Gymmet.
Att skratta så att jag får ont i magen.
Tunnelbanelukt.
Att gå och lägga sig i en nystädadlägenhet i nytvättade lakan.
Att veta att större delen av Nyhem står och diskar för hand när jag trycker igång diskmaskinen.
Skägget.
Skor.
Att få pannkakor till frukost.
Halmstad!
Dagar på en gräsmatta i solen med mina fina vänner.
Att hitta en ny låt som jag sedan sätter på repeat.
Gymmet.
Att skratta så att jag får ont i magen.
Tunnelbanelukt.
Att gå och lägga sig i en nystädadlägenhet i nytvättade lakan.
Att veta att större delen av Nyhem står och diskar för hand när jag trycker igång diskmaskinen.
Skägget.
Han
Clear your heart. Let it go. Be the perfect you.
.
We're afraid this isn't the right relationship, or we're afraid it is...
We're just afraid, period. Our fear is free floating. We're afraid this isn't the right relationship, or we're afraid it is. We're afraid they won't like us, or we're afraid they will. We're afraid of failure or we're afraid of success. We're afraid of dying young or growing old. We're more afraid of life than we are of death
Framtiden
Fruktansvärd, brutal, smärtande ångest.
Fakta
Så jävla lätt att släppa allt på kvällen och vara här och nu. Så jävla svårt att inte vakna upp mitt i natten och tänka på framtiden.
Tre saker som fick mig att dansa genom det snöblandade regnet hem från dagens tredje och sista möte
När jag hittade en låt som gör en sådär sprudlande glad som jag kan lyssna på om och om igen.
När någon blev arg å mina vägnar.
När jag för stunden lyckades glömma bort hur långt efter jag ligger med plugget den här veckan.
När någon blev arg å mina vägnar.
När jag för stunden lyckades glömma bort hur långt efter jag ligger med plugget den här veckan.
Alla borde ha en vän som Kim!
Igår frågade Björn varför vi följde varandra hela dagen och om vi någonsin fattade beslut utan den andras åsikt. Även gällande val av mat till lunch. Sen frågade Kårordförande om vi satt ihop vid höften. Vi gillar varandra, vad ska man göra?!
Det gör ont en stund på natten, men inget på dan
När vänner sviker och förälskelse dör under samma månad är det svårt att hålla hjärtat helt. Och trots att man efter mycket ältande lyckas gå vidare så finns det alltid kvar i bakhuvudet och spökar. Det är löjligt hur sådana händelser kan prägla ens sätt att tänka och känna så pass mycket att man blir rädd för framtiden. Inte för den faktiska framtiden, utan för den smärta som den kan bringa.
Å andra sidan, vem kan klandra en? Erfarenheter är vad som formar en till den man blir. Det enda man kan göra är att försöka se förbi smärtan och hoppa upp på hästen igen.
Jag är efter många om och men äntligen uppe på den förbannade hästen igen.
Å andra sidan, vem kan klandra en? Erfarenheter är vad som formar en till den man blir. Det enda man kan göra är att försöka se förbi smärtan och hoppa upp på hästen igen.
Jag är efter många om och men äntligen uppe på den förbannade hästen igen.
Ta slut då veckofanskap!
För att kärlek övervinner allt(?)
Jag älskar att jag har så fantastiskt mycket roligt att se fram emot den här våren.
Jag älskar att ligga ihopknökad i min soffa med mina fyra favoritskägg och titta på en asaläskig film som gör att jag inte kan sova efteråt.
Jag älskar att sätta på mig mina högsta klackar och tvingas böja lite lätt på benen för att låsa dörren.
Jag älskar känslan när jag gå ut på nätterna att jag är busig och medveten om att livet är mitt och att ingen kan ta det ifrån mig om jag inte tillåter dem och att jag får göra vad jag vill utan att något säger att det räcker och att natten liksom skyddar mig från allt annat och att jag är jag.
Jag älskar att dra in ett djupt andetag av den stundande våren.
Jag älskar när jag får vakna av solen och inte väckarklockan.
Jag älskar att det var ännu lättare att hitta sex saker som jag älskar.
Jag älskar att ligga ihopknökad i min soffa med mina fyra favoritskägg och titta på en asaläskig film som gör att jag inte kan sova efteråt.
Jag älskar att sätta på mig mina högsta klackar och tvingas böja lite lätt på benen för att låsa dörren.
Jag älskar känslan när jag gå ut på nätterna att jag är busig och medveten om att livet är mitt och att ingen kan ta det ifrån mig om jag inte tillåter dem och att jag får göra vad jag vill utan att något säger att det räcker och att natten liksom skyddar mig från allt annat och att jag är jag.
Jag älskar att dra in ett djupt andetag av den stundande våren.
Jag älskar när jag får vakna av solen och inte väckarklockan.
Jag älskar att det var ännu lättare att hitta sex saker som jag älskar.
